Fridhemsplan har hetat så sedan 1935, men namnet är äldre än torget. Det vandrade dit från Fridhemsgatan, som döptes 1880 och som då gick mellan Kungsholmens gamla och nya tull. Vad ordet Fridhem var tänkt att betyda har däremot ingen kunnat belägga. Själva historien går ändå att följa hela vägen från tullstugan på 1600-talet till dagens knutpunkt.
Först låg här en tull
Stockholm fick sin stadstull 1622, och ett tullstaket restes tvärs över det då glest bebodda Kungsholmen, ungefär där S:t Eriksgatan går i dag. Den första tullstugan låg i korsningen S:t Eriksgatan och Fleminggatan, alltså på platsen för dagens Västermalmsgallerian. På äldre kartor kallas tullstugan Waktstuga på Kungsholms Stadshage.
Tullen låg alltså inte där Fridhemsplan ligger nu. Den flyttade dit. År 1787 öppnades den nya landsvägen västerut mot Drottningholm, med den första Tranebergsbron över till Bromma, och vaktstugan flyttades sydväst till trakten av nuvarande Fridhemsplan, mellan dagens Fridhemsgatan och Mariebergsgatan. Byggnaden var från början ett trähus, och det ersattes 1832 av ett stenhus i en våning.
Här tog staden slut. Västra Kungsholmen var vid 1800-talets mitt en lantligt avsides idyll med många trädgårdar, och i vaktstugan fanns en polisfinka.
Systemet med stadstullar upphörde 1810. Själva tullhuset stod kvar långt därefter och revs under senare delen av 1910-talet, just för att ge plats åt det som skulle bli Fridhemsplan.
Gatan fick namnet först
Namnet Fridhem dyker upp på gatan långt före torget. Fridhemsgatan döptes 1880, och redan standardverket Stockholms gatunamn av Nils-Gustaf Stahre och Per Anders Fogelström konstaterar att namnet tycks vara ett fantasinamn: det finns inga belägg för något tidigare Fridhem som kunnat inspirera namngivningen.
Så här beskrivs gatan i stadens kungörelse om nya och förändrade gatunamn från 1885:
Fridhemsgatan (gatan i den vidgade vägen mellan gamla och nya tullen samt denna gatas fortsättningar norr- och söderut).
Sträckan mellan de två tullhusen alltså, med fortsättningar norrut och söderut som tar gatan tvärs över ön.
Huset Fridhem kom långt senare
Den som letar efter ett Fridhem på Kungsholmen hittar snabbt ett. I kvarteret Slaggen nedanför torget ligger ett stort tegelhus som officiellt hette Fridhem och i folkmun Tegeltraven. Det var ett ovanligt genomtänkt arbetarbostadshus, uppfört 1896 till 1898 efter Erik Otto Ulrichs ritningar för Bostadsaktiebolaget Fridhem, med kyrka, skola och ett stort lekhus för barnen. Här fanns 214 lägenheter, en skolsal och en öppen paviljong med tak på gården, som skulle ge barnen skydd när det regnade.
Men huset kan inte ha gett platsen dess namn. Bostadsbolaget Fridhem bildades 1896, på initiativ av Karlsviksdirektören Petter Östberg och hans bror Gustaf Fredrik Östberg, och byggnaden stod färdig 1898. Redan när bolaget bildades hade gatan burit namnet Fridhemsgatan i 16 år. Rimligare är det omvända: bolaget och huset tog sitt namn från gatan de byggde vid.
Året namnet blev officiellt
Torget fick sitt namn 1935, och det går att se i stadens eget namnregister. Byggnadsnämndens namnberedning gav ut årsboken Gator, allmänna platser och kvarter i Stockholm, och flera årgångar finns inskannade. I årgången från 1933 löper den alfabetiska listan Frejgatan, Fridhemsbryggan, Fridhemsgatan, Friggagatan. Fridhemsplan saknas, trots att namnet skulle ha sorterats mitt i den följden. I årgången från 1935 står det på plats, mellan Fridhemsgatan och Friggagatan, med tillägget att platsen ligger på Kungsholmen i S:t Görans församling.
Vad Fridhem skulle betyda är däremot fortfarande obesvarat. Uppslagsverk och söktjänster kallar ursprunget okänt, och Stockholms gatunamn stannar vid att det är ett påhittat, trivsamt klingande namn utan förlaga.
Knutpunkten kom sist
Tanken på en stor plats här är äldre än namnet. I Albert Lindhagens stadsplan från 1866 skissades en stjärnplats på platsen, en del av en väldig esplanad från Tranebergs bro ända bort till nuvarande Karlaplan. Den 48 meter breda Drottningholmsvägen är det som blev kvar av den visionen.
Tunnelbanan kom först långt efter att namnet var satt. Hur du reser i dag går vi igenom i guiden om att ta dig till och från Fridhemsplan, och grannstationen har en egen historia i texten om Thorildsplans pixelkonst.
Kvar av tullepoken finns ingenting synligt. Men gatunamnet som torget lånade sitt namn av beskrev en gång sträckan mellan två tullhus, och det är ungefär den sträckan du går när du korsar Kungsholmen i dag.
Vanliga frågor
Vem ritade det gamla tullhuset?
Carl Christoffer Gjörwell den yngre. Hans stenhus i en våning, med brutet tegeltak, ersatte 1832 den äldre trävaktstugan.
Vad användes tullhuset till innan det revs?
Det fick nya uppgifter under 1800-talets andra hälft, bland annat som sjukhem för spädbarn och som fängelse.
Hur många bodde i Tegeltraven?
Som mest omkring 1 600 personer, fördelade på husets 214 lägenheter.
Vilka tunnelbanelinjer stannar vid Fridhemsplan, och när kom de?
Gröna linjen kom först. Den västra grenen från dåvarande Kungsgatan till Vällingby invigdes den 26 oktober 1952, och ett pressfotografi visar premiärresenärer som kliver av och på tåget just vid station Fridhemsplan den dagen. Bilden togs av John Kjellström för Svenska Dagbladet. Blå linjen tillkom långt senare, när sträckan Hjulsta till T-Centralen invigdes den 31 augusti 1975.
Senast faktagranskad: 5 augusti 2026. Senast uppdaterad: 25 augusti 2026