Thorildsplans pixelkonst: tunnelbanestationen som blev landmärke

Perrongtaket på Thorildsplans tunnelbanestation i kvällssol med Drottningholmsvägen intillFoto: Ankara, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

En station bort från Fridhemsplan ligger en perrong under öppen himmel, och den som går ner mot spåren möts av moln, svampar och figurer lagda i kakel, pixel för pixel. Konstverket kom 2008 och gjordes av Lars Arrhenius. Villkoret från beställaren var bara ett: det skulle vara kakel. Resten hämtade han från trafikmaskinen ovanför.

Perrongen som aldrig gick under jord

Tunnelbanestation Thorildsplan invigdes 1952. Det framgår av den informationstavla som Stockholms stadsmuseum tog fram för stationen under kulturhuvudstadsåret 1998 och som i dag finns i Stockholmskällan. Stationen kom med tunnelbanans västra gren, sträckan från dåvarande Kungsgatan till Vällingby. Enligt Spårvägsmuseets bildbeskrivning i Stockholmskällan ägde invigningen av den grenen rum den 26 oktober 1952, och Kungsgatan bytte namn till Hötorget fem år senare.

Långt innan resenärerna släpptes på hade platsen redan haft besök. Samma bildbeskrivning berättar att ett sandtåg med pressen ombord rullade från Konserthuset till Thorildsplan, fotograferat av Sven Goliath den 21 november 1951, nästan ett år före invigningen. Perrongen ligger utomhus och entrén nås från öster genom en gångtunnel under Drottningholmsvägen, enligt projektbeskrivningen hos Svenska Kakel. Enligt Visit Stockholm är stationen en av bara tre i markplan i Stockholms innerstad.

Kakel var enda kravet

År 2008 fick Lars Arrhenius uppdraget att göra ny konst på stationen. Det enda villkoret var att arbetet skulle utföras i kakel, i övrigt hade han fria händer, skriver Visit Stockholm. Beställare var SL, entreprenören hette Henving & Hägglund och plattsättningen utfördes av Björknäs Mur & Kakel, enligt Svenska Kakels projektuppgifter.

Arbetsordningen förklarar en del av resultatet. Konstguiden Marie Andersson, som citeras av Visit Stockholm, berättar att SL och Stockholms konstråd väljer konst utifrån konstnärernas egna förslag och aldrig lägger fram färdiga idéer i förväg. Tv-spelet på Thorildsplan var alltså inte beställarens idé.

Trafikmaskinen blev en spelnivå

När Arrhenius planerade verket utgick han från platsen ovanför. Övergångsställen, rondeller, upphöjda gångbanor, hissar och trappor påminde honom om nivåerna i ett tv-spel, och resultatet blev en åtta bitars värld med pixlade moln, svampar och projektiler. Motiven sitter på väggarna längs rampen ner mot perrongen, så du går rakt igenom dem på väg till tåget.

Det är mindre självklart än det låter. Tunnelbanekonst behöver inte alls anknyta till sin station, påpekar Marie Andersson i samma text, och hon tar just Fridhemsplan som exempel: de marina motiven där har ingen given koppling till vad som finns ovan jord. Kungsträdgården speglar sitt namn, Fridhemsplan gör det inte, och Thorildsplan hör till de få ställen där konsten läser av gatunivån utanför.

Solen som hängde här före pixlarna

Utsmyckningen gjordes i två omgångar, 1975 och 2008, enligt Svenska Kakel. Från den första omgången finns en vänligt leende sol av konstnären Huck Hultgren. Väder och vind slet på den under årens lopp, och efter en tids frånvaro för renovering var den tillbaka i juni 2023, enligt SL:s egen konstsida, som numera bara går att läsa i arkiverad kopia. Stationen bär alltså två verk från två helt olika årtionden, och det som ser mest datoriserat ut är inte det äldsta.

Thorild, tryckfriheten och den gula skolan

Stationsskylten Thorildsplan med Thorildsplans gymnasium i gult tegel bakom
Skylten på perrongen, med Thorildsplans gymnasium bakom. Foto: AleWi, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Namnet kommer från Thomas Thorild, som levde 1759 till 1808 och var kungsholmsbo. Han kämpade för oinskränkt tryckfrihet i Sverige och dömdes till fyra års landsförvisning. Gatorna i bostadskvarteren här och i Kristineberg är på samma sätt uppkallade efter kända författare.

Det stora gula tegelkomplexet strax intill stationen är Thorildsplans gymnasium, byggt 1946 som Stockholms högre tekniska läroverk, och bostadsbebyggelsen kring själva platsen är uppförd i en enkel tjugotalsklassicism. Uppgifterna står på informationstavlan från 1998, som Stadsmuseet tog fram i projektet Stockholms spår tillsammans med SL och Kulturhuvudstadsåret Stockholm 98.

En kilometer från Fridhemsplan

Thorildsplan är gröna linjens station närmast väster om Fridhemsplan, med Kristineberg som nästa stopp, enligt Svenska Kakels projektbeskrivning. Mellan de två stationerna är det knappt en kilometer fågelvägen och drygt en kilometer att gå, enligt vår egen mätning i kartdata från OpenStreetMap. Det är en kvart i lugn takt, och promenaden följer i huvudsak Drottningholmsvägen västerut.

Vill du hellre åka finns linjerna och alternativen i vår guide till tunnelbana, buss och cykel vid Fridhemsplan. Den som funderar på kvarteren i den här delen av ön hittar mer i vår text om att bo på Kungsholmen, och tillbaka vid torget ligger butikerna och kaféerna samlade.

Arvet i kakel

Lars Arrhenius avled i april 2020, 53 år gammal. Konstnären och författaren Eric Ericson, som gjorde flera projekt tillsammans med honom, sa då till SVT Kulturnyheterna att Arrhenius var en konstnär i ständig förändring och utveckling: ”Hans gärning sträckte sig bortom den traditionella konstvärlden, såväl barnprogram som tunnelbanestationer har fått ta del av Lars humoristiska försök att förklara vår tids största och mest komplexa frågor.”

På Thorildsplan syns det tydligast i vad verket inte gör. Det förklarar ingenting och det har ingen skylt som talar om att det är konst. Det ligger bara där i kakel, på väggarna i en ramp som folk går ner för på väg hem, och tar trafikkarusellen ovanför på fullaste allvar genom att göra om den till en bana man kan spela.

Uppgifterna om station, konstverk och konstnär kontrollerades den 29 juli 2026 mot Stockholmskällan, Visit Stockholm, Svenska Kakels projektsida och SL:s arkiverade konstsida.

Senast faktagranskad: 29 juli 2026