Fleminggatan hette Reparebansgatan fram till 1885

Carl Petter Hallbergs målning av Fleminggatan österut 1868, en grusväg mellan stenmurar med väderkvarn och gårdMålning: Carl Petter Hallberg (1809-1878), Public domain, via Wikimedia Commons

Fleminggatan går genom Kungsholmen från Kungsbroplan i öster till Mariebergsgatan vid Igeldammsplan i väster. Fram till 1885 hette den Reparebansgatan, efter en repslagarbana söder om gatan. Det nya namnet kom med den stora namnrevisionen samma år.

Varför Stockholm bytte gatunamn 1885

Den 1 augusti 1885 kungjorde Överståthållarämbetet, dåtidens högsta civila förvaltningsmyndighet, en lång rad nya gatunamn i Stockholm. Bytet gällde enligt förteckningen ”Reparebansgatan och dess förlängning”.

Staden ville skapa ordning bland gatunamnen och göra dem enhetliga. En och samma gata kunde heta olika saker på olika sträckor. Folkungagatan på Södermalm skapades till exempel av ”Pilgatan med dess förlängningar vester och österut, mellanliggande del af Tjärhofsgatan inbegripen”. Samma namn kunde också finnas på flera håll. Stockholm hade två Parisgränder, och vid revisionen blev den norra Observatoriegatan och den södra Fredmansgatan.

Reparebansgatan fanns redan på 1700-talet

En reparebana är en repslagarbana, en lång och smal arbetsplats där rep slogs. Kungsholmens reparebana låg lite längre söderut än gatan som fick namn efter den. En bygglovsritning från 1762 visar att sidenvävaren Barthelemi Peyron ägde en sjötomt mot Barnhusviken och dessutom en mangård och en trädgård på andra sidan Reparebansgatan, sett från vattnet. Granntomterna ägdes av släkten Grubb och av det Aspegrenska pipbruket.

Under 1800-talet kom industrin. Pehr Johan Ekman startade en mekanisk snickerifabrik på Kungsholmen 1858, och i slutet av 1870-talet byggde fabriken 18 fyrfamiljshus åt sina arbetare i kvarteret Åkermannen. På 1885 års karta ligger de vid Reparebansgatan 33 A till D. Varje lägenhet hade ett rum och kök, och som mest bodde omkring 500 personer i husen samtidigt. Fabriken flyttade till Sundbyberg 1891, och de Ekmanska arbetarhusen började rivas 1897.

Därför ser Fleminggatan så olika ut från öster till väster

Den som går gatan från öster till väster passerar fem sträckor med var sin historia. Närmast Kungsbroplan låg industrin. Vid Fleminggatan 8 hade Separator sin fabriksanläggning, och i hörnet av Fleminggatan 6 och Pipersgatan, intill fabriksområdet, började Tekniska nämndhuset byggas 1962.

Längre västerut låg vården. Stockholms norra försörjnings- och arbetsinrättning byggdes vid Reparebansgatan och tog emot sina första underhållstagare den 1 oktober 1860. Inrättningen byggdes ut i omgångar och blev Allmänna försörjningsinrättningen. I dag ligger S:t Eriks sjukhus inom området, med adressen Fleminggatan 22.

Vid Kronoberget var marken länge lantlig. Carl Petter Hallberg målade 1868 utsikten österut längs gatan: en kvinna med bärok på en grusväg, med Grubbens kvarn på Kvarnberget längst till vänster. Först 1892 och 1893 anlades Kronobergsparken på Kronoberget.

I korsningen med S:t Eriksgatan låg Kungsholmens första tullstuga, där Västermalmsgallerian ligger i dag. Tullen flyttade senare västerut till Fridhemsplan. Kring korsningen ligger i dag gallerian, uppgångarna till tunnelbanan och många av stadsdelens butiker.

Längst i väster möter Fleminggatan Mariebergsgatan vid Igeldammsplan. I kvarteren intill ligger Kungsholms folkskola på Fleminggatan 71, en av de folkskolor som uppfördes i Stockholm mellan 1886 och 1895. Skolan byggdes ut i omgångar fram till 1907, med plats för som mest cirka 4 000 elever.

Fabriken, försörjningsinrättningen, parken och skolan kom till under olika decennier och för olika ändamål. Därför byter gatan karaktär från kvarter till kvarter, trots att den sedan 1885 bär ett och samma namn.

Senast faktagranskad: 2 oktober 2026