Torget fick sitt namn 1935, men namnet är äldre än så. Det vandrade dit från Fridhemsgatan, som döptes redan 1880, och den gatan gick mellan Kungsholmens gamla och nya tull. Vad ordet Fridhem var tänkt att betyda har däremot ingen kunnat belägga. Den gissning som ligger närmast till hands går dessutom att avfärda på ren kronologi.
Först låg här en tull
När Stockholm fick sin stadstull 1622 restes ett tullstaket tvärs över det då glest bebodda Kungsholmen, ungefär där S:t Eriksgatan går i dag. Den första tullstugan låg i korsningen S:t Eriksgatan och Fleminggatan, alltså på platsen för dagens Västermalmsgallerian. På äldre kartor kallas stationen Waktstuga på Kungsholms Stadshage. Uppgifterna kommer från Wikipedias sammanställning om Kungsholmstull, som bygger på Jan Berggrens bok Alla tiders tull i stan (2000).
Tullen låg alltså inte där Fridhemsplan ligger nu. Den flyttade dit. År 1787 öppnades den nya landsvägen västerut mot Drottningholm, med den första Tranebergsbron över till Bromma, och vaktstugan flyttades då sydväst till trakten av nuvarande Fridhemsplan, mellan dagens Fridhemsgatan och Mariebergsgatan. Byggnaden var från början ett trähus. Det ersattes 1832 av ett stenhus i en våning med brutet tegeltak, ritat av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell den yngre.
Läget var stadens yttersta utpost. I den informationstavla som Stockholms stadsmuseum tog fram för stationen under kulturhuvudstadsåret 1998, och som i dag finns i Stockholmskällan, beskrivs västra Kungsholmen vid 1800-talets mitt som en lantligt avsides idyll med många trädgårdar. Här tog staden definitivt slut, och i vaktstugan fanns en polisfinka.
När tullen upphörde säger källorna olika
Här går uppgifterna isär, och det är värt att skriva ut i stället för att välja tyst. Själva systemet med stadstullar upphörde 1810, vilket översikten över Stockholms tullar slår fast. Men om just den här byggnaden säger Berggren något annat: tullen flyttade härifrån först 1857, och därefter användes huset bland annat som sjukhem för spädbarn och som fängelse.
Vi har inte kunnat belägga vad som pågick i huset mellan de två årtalen, och läsaren bör alltså inte uppfatta något av dem som ett rent slutdatum. Det som är säkert är slutet: tullhuset revs under senare delen av 1910-talet, just för att ge plats åt det som skulle bli Fridhemsplan.
Gatan döptes först, och en kungörelse förklarar förvirringen
Namnet Fridhem dyker upp på gatan långt före torget. Enligt standardverket Stockholms gatunamn av Nils-Gustaf Stahre och Per Anders Fogelström (1986), som refereras i uppslagsposten om Fridhemsgatan med sidhänvisning 80, fick gatan sitt namn 1880, och där konstateras också att namnet tycks vara ett fantasinamn: det finns inga belägg för något tidigare Fridhem som kunnat inspirera namngivningen.
Ändå anger vissa framställningar 1885. Förklaringen går att läsa i original. I skriften Uppgift å nya och förändrade gatunamn inom Stockholm enligt Överståthållare-embetets kungörelse den 1 augusti 1885, som finns inskannad i Stockholmskällan, står Fridhemsgatan med i listan över nya och förändrade namn. Posten lyder ordagrant, på sidan sex:
Fridhemsgatan (gatan i den vidgade vägen mellan gamla och nya tullen samt denna gatas fortsättningar norr- och söderut).
Det är alltså ingen motsägelse. Gatan bar namnet sedan 1880 på den korta sträckan mellan de två tullarna, och 1885 utsträcktes namnet officiellt till fortsättningarna norrut och söderut, så att Fridhemsgatan kom att gå tvärs över ön. Kungörelsen ger den äldre vägen ingen egen benämning. Den beskrivs bara genom sin funktion, som vägen mellan gamla och nya tullen.
Huset Fridhem kan inte ha gett platsen dess namn
Den som letar efter ett Fridhem på Kungsholmen hittar snabbt ett, och det är en frestande förklaring. I kvarteret Slaggen nedanför torget ligger ett stort tegelhus som officiellt hette Fridhem och i folkmun Tegeltraven. Det var ett ovanligt genomtänkt arbetarbostadshus med 214 lägenheter, kapell, skolsal och en regnskyddad paviljong för barnen på gården. År 1913 bodde 1 662 personer där. Huset finns beskrivet både i Stockholmskällans post om Tegeltraven och i Mats Perssons text Fridhem, ett arbetarbostadshus i Stockholm, utgiven av Stockholms stadsarkiv.
Men datumen går inte ihop. Bostadsaktiebolaget Fridhem bildades 1896, av Karlsviksdirektören Petter Östberg tillsammans med hans bror Gustaf Fredrik Östberg, och huset stod färdigt 1898. Gatan hade då burit namnet Fridhemsgatan i sexton år. Huset kan alltså inte ha gett upphov till gatunamnet, och därmed inte heller till torgets namn. Rimligare är det omvända: att bolaget och huset tog sitt namn från gatan de byggde vid.
1935, året namnet blev officiellt
Att platsen fick sitt namn 1935 anges både av Stahre och Fogelström och av stadsmuseets informationstavla, där formuleringen är att platsen sedan 1935 heter Fridhemsplan.
Det går att kontrollera i stadens egna register. Byggnadsnämndens namnberedning gav ut årsboken Gator, allmänna platser och kvarter i Stockholm, och flera årgångar finns inskannade. Vi läste två av dem. I årgång 1 från 1933 löper den alfabetiska listan Frejgatan, Fridhemsbryggan, Fridhemsgatan, Friggagatan. Fridhemsplan saknas, trots att namnet skulle ha sorterats mitt i den följden. I årgång 3 från 1935 står det på plats: Fridhemsgatan, Fridhemsplan, Friggagatan, med tillägget att platsen ligger på Kungsholmen i S:t Görans församling. Namnet kliver alltså in i stadens eget register precis mellan de två utgåvorna.
Vad Fridhem skulle betyda är däremot fortfarande obesvarat. Uppslagsverk och söktjänster nöjer sig i dag med att kalla ursprunget okänt, och vi har inte hittat någon dokumenterad förklaring som håller för granskning. Det närmaste ett svar vi kommer är Stahres och Fogelströms bedömning att det helt enkelt är ett påhittat, trivsamt klingande namn utan förlaga. Den som stöter på en tvärsäker förklaring bör fråga efter källan.
Knutpunkten kom sist
Tanken på en stor plats här är äldre än namnet. I Albert Lindhagens stadsplan från 1866 skissades en stjärnplats på platsen, en del av en väldig esplanad från Tranebergs bro ända bort till nuvarande Karlaplan, enligt stadsmuseets tavla. Den 48 meter breda Drottningholmsvägen är det som blev kvar av den visionen.
Tunnelbanan kom först efter att namnet var satt. Den västra grenen från dåvarande Kungsgatan till Vällingby invigdes den 26 oktober 1952, och ett pressfotografi i Stockholmskällan visar premiärresenärer som kliver av och på tåget just vid station Fridhemsplan den dagen. Bilden togs av John Kjellström för Svenska Dagbladet. Blå linjen tillkom långt senare, när sträckan Hjulsta till T-Centralen invigdes den 31 augusti 1975. Hur du reser i dag går vi igenom i guiden om att ta dig till och från Fridhemsplan, och grannstationen har en egen historia i texten om Thorildsplans pixelkonst.
Kvar av tullepoken finns ingenting synligt. Men gatunamnet som torget lånade sitt namn av beskrev en gång sträckan mellan två tullhus, och det är ungefär den sträckan du går när du korsar Kungsholmen i dag.
Vanliga frågor
Varför heter det Fridhemsplan?
Platsen är uppkallad efter Fridhemsgatan, som korsar Drottningholmsvägen här. Gatan fick namnet 1880 och torget fick sitt 1935. Vad ordet Fridhem syftar på är inte klarlagt.
När fick Fridhemsplan sitt namn?
År 1935. Det anges i standardverket Stockholms gatunamn och i Stadsmuseets informationstavla, och det syns i stadens egna namnregister, där platsen saknas i 1933 års årgång men finns med i 1935 års.
Vad betyder Fridhem?
Det vet ingen säkert. Stockholms gatunamn beskriver det som ett fantasinamn och konstaterar att det inte finns belägg för något äldre Fridhem på platsen som skulle ha inspirerat namnet.
Låg det verkligen en tull vid Fridhemsplan?
Ja. Kungsholmens nya tull låg på platsen sedan 1787, i ett stenhus från 1832. Tullhuset revs under senare delen av 1910-talet för att ge plats åt torget.